Lär känna din stress

Taggad, vrålfokuserad med alla muskler och sinnen på helspänn. Ditt hjärta slår hårdare och snabbare, du andas häftigare. Du är otålig och varm, lite torr i munnen. Hela du är redo.

Exakt så kan det kännas när du står inför en avgörande tävling, ett framträdande eller inför ett viktigt prov. Kanske även när du ska på dejt med någon du gillar.

Bra! Det är en helt normal stressreaktion, som har till uppgift att göra dig lösningsfokuserad, handlingskraftig och mer kreativ. Tänk dig att den här stressen är som en bästa vän som hejar på dig och står på din sida.

Kanske tänker du att det är något allvarligt fel på dig?

Men så finns det den där stressen som är som en taskig polare som bara stjäl lust och energi, stör och förstör. Den gör dig orolig, okoncentrerad, ångestdriven och irriterad, kanske till och med arg. Du blir spänd i axlar och nacke, får huvudvärk eller ont magen.

Du kan få yrsel och har noll tålamod, får svårt att ta in vad andra säger. Du glömmer saker, sover sämre och upplever att du inte klarar av alla krav och förväntningar, vilket gör dig orolig och nedstämd. Kanske tänker du att det är något allvarligt fel på dig? Den här stressen är, precis som en taskig polare, inte bra för din hälsa.

När stressen blir farlig

Långvarig stress utan möjlighet till vila och återhämtning ökar risken för utmattning. I värsta fall kan du bli sjuk. Att upptäcka varningssignaler innan du blir sjuk är ett första steg att förhindra och förebygga stressrelaterade sjukdomar.

Ta därför reda på så mycket som möjligt om stress och om hur du kan återhämta dig:

• Positiv stress ger den där extra energikicken som gör att du kan prestera bättre, bli snabbare och mer kreativ. För att stress ska upplevas som positiv kan den bara pågå under en kortare tid.
• Negativ stress uppstår när pressen och påfrestningarna blir allt för starka och pågått under en längre tid, eller då du inte haft möjlighet att använda den energi som stressen för med sig för att agera eller handla. Då riskerar stressen att påverka din psykiska och fysiska hälsa.
• Vid negativ (långvarig) stress kan du: Känna dig nedstämd/ledsen, orolig, orkeslös/trött, irriterad/arg, otålig, glömsk, okoncentrerad. Du kan få ångest, panikattacker och får svårt att minnas, passa tider, planera, läsa böcker/studera/plugga, känna glädje och umgås med kompisar.
• Stresstolerans/stresströskel beskriver hur mycket stress än människa klarar av. Vilken stresstolerans eller stresströskel du har, om den är låg eller hög, beror på din ålder, tidigare erfarenheter, uppväxt, sårbarheter, i vilken situation stressen uppkommer, vilken typ av fysiska och psykiska påfrestningar som utlöser stressen samt hur långvarig stressen blir.
• Vanliga stressfaktorer hos unga: Skolan/studieresultat/nationella prov/betyg, vänskaps-, kärleks- och familjerelationer, ensamhet och utanförskap, för högt eller för lågt ställa krav och förväntningar, framtiden (Vad ska jag jobba med/utbilda mig till? Kommer jag att klara mig? Tänk om jag aldrig blir kär?), klimatet/klimatkrisen, FOMO (Fear Of Missing Out), sociala medier, grupptryck, för mycket att göra/inplanerat eller för lite att göra/inplanerat.