Behöver du hjälp?

Frågor & Svar

Här kan du läsa frågor från unga – och svaren från våra legitimerade psykologer och lärare.

»Måste mina föräldrar veta att jag går till psykolog«
Hej, jag har varit nedstämd och stressad länge och skulle vilja gå och prata med någon, gärna en psykolog eller kurator, men vet inte hur jag ska göra eller vart jag ska vända mig. Jag vill inte fråga mina föräldrar, rädd att de ska bli oroliga. Måste jag berätta för mina föräldrar att jag söker en psykolog? /Mina, 16 år

Hej Mina!

Tack så mycket för din fråga. Att känna sig nedstämd, ledsen eller må dåligt på andra sätt är en del av livet och för de flesta går dessa känslor över med hjälp och stöd från kompisar eller familjen.

Det kan finnas många anledningar till att man känner sig nedstämd och ledsen. Ibland vet man varför man känner sig ledsen och ibland vet man inte det. Man kan ibland vara ledsen för att någonting har hänt inom ens familj eller att en viktig relation har tagit slut. Det kan också handla om att man känner sig ensam eller utstött från sina vänner.

Du skriver att din nedstämdhet och stress har pågått under en längre tid. Du skriver att du gärna skulle vilja prata med någon men helst inte med dina föräldrar. Det är inte ovanligt att barm och unga ibland inte vill tala om sitt mående med sina föräldrar eftersom barn och unga vill skydda sina föräldrar. Samtidigt måste man komma ihåg att en av de viktigaste funktionerna som en förälder har är att hjälpa och vägleda sitt barn genom livets utmaningar och svårigheter. Alla människor oavsett ålder behöver ibland hjälp och stöd för att må bra.

Ibland kan det vara svårt att prata med en vuxen om sitt mående men samtidigt finns det många fördelar med att prata. Några av dessa fördelar kan till exempel vara:

  • Du kommer att känna dig bättre och någon kan hjälpa dig
  • Att prata med en vuxen kommer att hjälpa dig att förstå det som är jobbigt för dig
  • Du kan få råd kring vad du kan göra
  • Din familj oroar sig mindre om de vet vad som är svårt för dig

Ibland kan det vara bra att göra sånt som man tycker är svårt i små steg. Jag kan skriva några steg som du kanske kan följa:

1. Välj någon du litar på:
Välj någon att prata med som du litar på. Om du inte tror att det går att lita på någon hemma så kan man hitta en lärare i skolan eller skolkurator eller också en släkting.

2. Bestäm när du vill prata:
Du bestämmer själv när du vill prata. Man ska försöka välja en tid när den vuxne finns i närheten och inte är alldeles för upptagen. Låt den vuxne veta att du vill prata.

3. Tänk på vad du vill säga:
Ibland vet man inte vad man vill säga innan man har börjat prata och det är helt okej. Du behöver inte berätta allt på en gång, man kan ta det i sin egen takt och prata så mycket som man vill. Det är såklart helt okej att gråta hos den vuxne och söka tröst. Den vuxne kommer att förstå.

Sist men inte minst tänkte jag tipsa dig om organisationer som du kan vända dig till. Några av dessa är:

Ring alltid 112 om du är i fara eller om det är bråttom:
www.sosalarm.se

Här kan du ställa frågor om nedstämdhet och stress:
www.snorkel.se

Här kan du få stöd via chatt om du behöver prata med någon om dina känslor, funderingar och problem:
www.tjejzonen.se

Du kan också ringa Bris (Barnens rätt i samhället) på 116 111 eller chatta med någon:
www.bris.se

Mostafa Hosseini
Legitimerad psykolog