Frågor & Svar

Hej!

Varje gång jag hör talas om någon som blivit mobbad så blir jag lika bedrövad och arg. Jag är så ledsen för att du har blivit utsatt för detta, tyvärr är du inte ensam utan många barn, ungdomar och vuxna upplever detta varje dag.

Det jag märker på dig är att du är en stark person eftersom du trots detta kan se fram emot gymnasiet. Många orkar ju inte kämpa utan blir nedstämda, och så har du kanske också känt i perioder, men jag vill säga till dig att allt kan bli bättre!

Det finns olika saker som du kan göra för att du ska få en så bra start på gymnasiet som möjligt. Det kanske viktigaste är att prata med vuxna runt omkring dig om det du känner och har upplevt. Jag förstår att detta kan kännas svårt. Många som är mobbade håller sina upplevelser för sig själva och kanske har mobbaren också hotat med att något hemskt kommer att hända om man berättar för någon.

Även om du kanske är rädd för att berätta så vill jag verkligen säga till dig, gör det! Vuxna behöver hjälpa till, det är deras jobb att ta hand om och att skydda barn. Ibland kan det vara så att man har lättare för att prata med en av sina föräldrar (om du har två) i stället för att prata med båda samtidigt.

Ett annat sätt att göra det lättare att prata om något som är svårt är att skriva en liten lapp med sådant som du vill ta upp. Det kan vara skönt att ha lappen som stöd och dessutom minskar ju risken att glömma något.

Det låter som att du har koll på vilken skola du ska gå på och på den skolan finns det ett elevhälsoteam. Elevhälsoteamet arbetar till exempel med mobbning och de kan hjälpa dig att göra skolstarten bra. Jag tycker att du och din/dina föräldrar kan boka ett möte med dem innan du börjar för att berätta om dina erfarenheter och fråga hur de ska kunna förebygga så att det inte händer igen.

De här sakerna som jag har skrivit om, att prata med föräldrar och att prata med skolan, kan som sagt kännas svårt och jobbigt, men det är viktigt att du pratar med någon om det du varit med om.

Eftersom du har hållit detta för dig själv så länge så kan det kännas som att du inte vet vad du ska säga, men det gör inget. Du behöver inte veta exakt vilka ord du ska använda, säg bara det som dyker upp i huvudet.

Här på Psykologiguiden UNG finns tips på hemsidor med råd och stöd som kan hjälpa dig vidare.

Du är modig, du klarar det. Du har ju tagit det första steget genom att skriva hit.

Mathias Ortlieb
Legitimerad psykolog