Frågor & Svar
Här kan du läsa frågor från unga – och svaren från våra legitimerade psykologer och lärare.
Här kan du läsa frågor från unga – och svaren från våra legitimerade psykologer och lärare.
Hej Vera!
Tack för en väldigt aktuell fråga! Jag tror många med dig funderar på dessa frågor. Inte minst kan vuxna, som inte vuxit upp i en digital värld, vara oroliga för att det är farligt med skärm.
Jag tänker att det är med skärmtid som med många andra saker, det är varken bra eller dåligt i sig, utan det beror på hur skärmanvändandet ser ut. Hälsan kan påverkas både positivt oh negativt. Våra smarta telefoner och andra digitala verktyg innebär en massa möjligheter att till exempel lära oss saker, umgås på ett flexibelt sätt och hålla ordning på våra liv. På andra sidan myntet finns risker och möjliga negativa effekter, som till exempel risken för ett stillasittande liv och att vi inte får till tillräckligt med andra saker som vi mår bra av.
Du frågar hur många timmars skärmtid som är okej för vår hälsa. Jag känner tyvärr inte till någon sådan definition. I stället kan vi kika på vad vi människor behöver för att må bra, och se över om det ryms i ens vardag. Exakt vad är förstås olika för olika personer, men en del är ändå gemensamt.
Här kommer en lista att checka av:
Du kan också gå vidare med att utforska hur du mår när du använder skärm, spelar spel eller hänger på sociala medier? Mår du bättre eller sämre efteråt? Hur är det i det korta respektive långa loppet? Känner du dig inspirerad och får stöd från andra eller känner du dig tvärtom trött, nere och ensam?
Kanske vissa forum, influensers, sajter och digitala aktiviteter får dig att må bra, medan andra får dig att må dåligt? Är det skillnad om du är passiv (läser inlägg, tittar på andras bilder) eller när du är mer aktiv (chattar, uttrycker något)?
Utforska gärna på det här sättet hur ditt skärmanvändande ser ut för just dig under ett par dagar. Du kan även använda en kartläggnings-app om du gillar det bättre. Reflektera sedan över om det är något du vill pröva att ändra på. Du kan till exempel testa att minska din skärmtid ordentligt under ett par dagar och testa att i stället öka på det lika mycket under ett par dagar. Märker du om det gör någon skillnad för dig? Fick du mer skolarbete gjort, var det lättare att somna på kvällen eller fick du tid över att träffa kompisar?
Det finns ganska så begränsat med forskning på det här området tyvärr. I en kunskapsöversikt av Mind tas det upp några få studier som visar att unga som lägger ganska lite tid på digitala medier rapporterar att de mår bättre jämfört med unga som inte lägger någon tid alls. De som lägger väldigt mycket tid mår sämst. Lagom är bäst verkar det som utifrån denna rapport alltså!
Det finns också studier som visar att befolkningen har börjat må sämre samtidigt som det skett en ökad skärmanvändning. Dessa studier betyder inte att ökat skärmanvändande orsakar psykisk ohälsa, utan det kan lika gärna vara tvärtom, det vill säga när vi mår dåligt tenderar vi att använda mer skärm. Det kan också vara något helt annat som förklarar båda. Mer forskning behövs definitivt på det här området!
Vill du lära dig mer kring digital hälsa rekommenderar jag dig psykologen Siri Helles bok Smartare än din telefon – hur du använder din telefon för att må bättre, bli effektivare och stärka dina relationer eller kika på hennes blogg. Siri Helle har tillsammans med hjärnforskaren Sissela Nutley också skrivit kunskapsöversikten ”Mår unga sämre i en digital värld?”
Bästa hälsningar
Rebecca Grudin
Legitimerad psykolog