Frågor & Svar
Här kan du läsa frågor från unga – och svaren från våra legitimerade psykologer och lärare.
Här kan du läsa frågor från unga – och svaren från våra legitimerade psykologer och lärare.
Hej Moa!
Till vardags tänker vi nog att stress är när vi har för mycket att göra. Vi psykologer brukar prata om att stress uppstår i situationer när kraven är högre än vad vi orkar eller klarar. Det kan vara allt från att skriva ett prov till att gå ensam genom en park mitt i natten eller att faktiskt utsättas för våld.
Stress är också en fysisk reaktion. När vi befinner oss i en situation som kan vara hotfull reagerar kroppen med att förbereda sig för att fly eller fäkta. Uppmärksamheten skärps och hjälper oss att kunna skriva ett riktigt bra prov eller att uppmärksamma och reagera på hot.
Stress är i sig är inget negativt, men om kroppen är i ett stressläge under en längre tid utan att kunna återhämta sig ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa.
Minoritetsstress fungerar som vanlig stress med allt det jag beskrivit. Skillnaden är att de som upplever minoritetsstress är människor som avviker från normen på något sätt (hbtq+, etnicitet, funktionsvariation med mera). Minoritetsstress är alltså en social stress som upplevs i situationer då andra tittar konstigt på dig, ropar glåpord, ställer konstiga frågor, uttrycker oförståelse eller äckel på grund av den du är kär i, utsätter dig för våld eller hot om våld osv.
Varför människor som avviker från normen utsätts, beror ofta på okunskap och många gånger på fördomar, men kan också bottna i homofobi, rasism med mera. Om du upplever något av detta i din vardag ökar det både oron för att utsättas och skärper din uppmärksamhet för potentiellt hotfulla situationer. Det tar mycket energi och uppmärksamhet från annat. Då är också din kropps stressystem konstant påslaget.
Det blir lätt så att man övertar samhällets syn på vem man är så att man själv tycker att det vore bättre att vara till exempel hetero och cis-person än att vara homo eller trans. Det kallas då för internaliserad homo/trans/bi/mono-fobi och går ofta hand i hand med skam och dålig självkänsla.
Det bästa sättet att påverka minoritetsstress vore att ändra på samhället, men det är, som du förstår, ett långsiktigt projekt.
Att behandla personer som utsätts för denna typ av stress kan kännas lite knepigt, det är ju inte dem det är fel på! Men det jag som psykolog kan göra är att hjälpa personen att hantera minoritetsstressen. Jag kan förklara hur minoritetsstress fungerar och poängtera att deras reaktion är helt rimlig med tanke på situationen. Jag kan försöka problemlösa och se om vi kan hitta trygga platser där personen har det bra och välja bort platser som är mindre bra. Jag ska som behandlare själv vara en sådan trygg plats.
För att arbeta med oron ingår i behandlingen ofta ”rollspel”. Här kan personen förbereda sig för att bättre hantera situationer i verkligheten och träna på att ge svar på omgivningens fördomsfulla kommentarer.
Det är också viktigt att öva på att vara snäll mot sig själv. Ofta är vi mycket bättre på att ta hand om andra än om oss själva, och då kan det vara bra att öva på att prata med och stötta sig själv så som man skulle prata med en vän.
Här finns mer om stress och minoritetsstress:
Hur påverkas måendet av heterocisnormer
Matilda Wurm
Legitimerad psykolog