Behöver du hjälp?

Marie-Louise Morris

»Många elever vet inte vad de har för rättigheter«

Namn: Marie-Louise Morris

Ålder: 35 år

Bor: i Västerås

Jobbar som: Högstadielärare på Nybyggeskolan

Gillar att göra på fritiden: Laga mat, titta på tv och träna

Därför lärare: Jag har, sedan jag gick i lågstadiet drömt om att undervisa. Jag vet egentligen inte riktigt om det handlar om att jag hade bra lärare själv eller om det kom från någon i familjen men det är så det är och alltid har varit. 

Varför Psykologiguiden UNG: Jag är väldigt intresserad av att stödja unga och ge den hjälp som finns på sidan. Att vara med här är ett bra sätt att närma sig unga på. 

Bästa egenskap: Att jag inte glömmer att mina elever är unga, att det inte går att ha samma förväntningar som på vuxna. Det låter enkelt, men det är en utmaning och väldigt lätt att låta sig provoceras av en 13-åring som försovit sig. 

Marie-Louise Morris berättar mer

Marie-Louise Morris svarar på frågor

»Hur ska jag planera bättre för att slippa stress?«
Hej, jag är stressad över alla läxor och prov! Hur ska jag göra för att planera bättre och slippa känna mig så stressad? Tacksam för konkreta tips! /Charlie, 15 år

Hej Charlie!

Jag förstår helt och hållet vad du menar. Mina elever är periodvis väldigt stressade över allt som ska göras och många av dem upplever att det blir gradvis jobbigare i år 9 jämfört med år 7. Det beror, med största sannolikhet, på att lärare har högre krav på en desto äldre man blir.  

Hur som helst så är det väldigt vanligt att känna som du och det finns en del saker du kan pröva för att lätta bördan. 

Innan jag går in på konkreta tips så vill jag nämna att de allra flesta skolor har valt att göra begränsningar i hur många prov man får ha per vecka. Det är inget krav på att det ska finnas men många har lagt gränsen på två prov i veckan, men då brukar man inte ta hänsyn till omprov. 

Om du upplever att det är lite väl mycket prov och läxor och att de infaller på samma dagar tycker jag att du ska prata med din handledare/coach och be denne prata med arbetslaget. Det kan ibland vara så att lärarna är lite dåliga på att kommunicera med varandra om hur mycket läxor ni får och till vilka dagar. 

NU, till mina bästa tips! 

Det är ganska vanligt att stressen du upplever handlar om att man börjar plugga alldeles för sent – kanske till och med dagen innan provet äger rum. Det handlar med andra ord om planering och prioriteringar. Det är också viktigt att inte slarva mellan proven, gör läxorna i tid så kommer det plugg du behöver göra inför provet att kännas igen och bli lättare. 

En annan bra sak att göra är att, varje dag efter skolan, titta på schemat och vilka lektioner som har varit under dagen och sammanfatta för dig själv vad ni har gått igenom och vad du lärt dig. Finns det ork kvar så repetera det lite mer noggrant (om ni läst ett kapitel i historieboken – läs det igen!). Det kan kännas skönt att skriva ner ett par rader varje dag om det i en anteckningsbok. 

Det första steget till bättre studieteknik är att se över veckorna och de planeringar som finns. Ta en stund på söndagseftermiddagen och titta på veckan som kommer. Bestäm vilken dag du behöver arbeta med vilken läxa och vilket ämne. Håll dig till din planering! 

Jag tycker att det bästa är att plugga lite i taget – inte allt på en gång. Alltså, om du har två veckor till ett prov – planera så att du läser lite varje dag. 

Det andra steget är att komma fram till hur just du lär dig bäst. Vi lär oss saker olika bra på olika sätt och min favorittaktik är att sammanfatta genom tankekartor efter avsnitten. 

Vi tar historieexemplet igen. Säg att du har prov i historia om två veckor. Du ska ha prov på fem kapitel som handlar om revolutionernas tid. Gör då enligt följande:

  1. Dela upp så att du läser ett kapitel i taget (ett kapitel om dagen).
  2. Sammanfatta alltid kapitlen med en tankekarta, skriv kapitlets namn i mitten och skriv ner det du minns. När du gjort det läser du kapitlet igen samtidigt som du kompletterar din tankekarta.
  3. Om du har någon i familjen eller en klasskamrat hemma så ta med dig tankekartan och med hjälp av den återberättar du för personen vad kapitlet handlar om. Det finns en hel del forskning som menar att man lär sig allra bäst när man lär någon annan.
  4. Nästa gång du ska plugga börjar du med att titta på tankekartan och påminna dig själv om vad kapitlet handlade om – börja sen med samma procedur till nästa kapitel.

Om du istället ska plugga glosor så är en bra teknik att göra små papperslappar och att skriva ner ordet på svenska på ena sidan och det andra språket på den andra sidan. Lägg sedan ut lapparna framför dig och lär dig dem en efter en och repetera så många gånger det behövs. 

Det här är ju bara två förslag och det finns många andra metoder att använda. 

På UR:s webbsida Orka plugga finns till exempel flera tips om olika studietekniker, samt tips och idéer i form av olika videoklipp. 

Marie-Louise Morris
Legitimerad lärare

»Kan jag få mina skolböcker som ljudböcker?«
Hej, jag har ett stort problem. Jag har jättesvårt att koncentrera mig när jag läser, men om min mamma läser för mig så går allting in. Jag har inte dyslexi, vad jag vet. Min fråga är: Kan jag få mina skolböcker som ljudböcker, eller måste man ha en diagnos? /Danilo, 13 år

Hej Danilo!

Jag måste säga att jag förstår dina bekymmer och du är verkligen inte ensam. Det är många elever som tycker att det känns lättare att ”ta in” det som står när det blir uppläst, speciellt om det är ganska mycket text. 

Vad gäller svaret på din fråga så ser det lite olika ut beroende på vilken skola du går på, eller mer specifikt – vilken kommun du går i. De flesta kommuner har avtal med olika tjänster som ska hjälpa elever med just det du upplever är lite jobbigt. 

Det finns något som heter Inläsningstjänst (ILT) och där kan alla elever som vill lyssna på de läromedel som finns där. Det behövs alltså inte att man har en bekräftad diagnos utan att skolan har ett avtal. 

Många skolor som arbetar med digitala läromedel har också förmånen att ha ljudfiler kopplade till texterna (Digilär, NE etc.). För att ta reda på vad som finns på din skola så är det lättaste att fråga en lärare vilka tjänster som finns tillgängliga för er. Det finns inget krav på att en skola ska ha dessa typer av avtal men många har det. 

En annan tjänst som du kan få tillgång till via ditt lokala bibliotek är Legimus, där skönlitterära böcker och en del läromedel finns som ljudböcker. Det enda som krävs för att få tillgång till detta är att man upplever sig ha läs- och skrivsvårigheter (inga intyg behövs), och en signatur från målsman. Du går helt enkelt till ditt bibliotek och säger till i receptionen att du vill ha hjälp med att skaffa Legimus.  

Om du upplever att du vill ha mer stöd från skolan än det du hittills har fått så tycker jag att du först ska ta upp det med din handledare/coach. Förklara då på samma sätt som du gjort när du skrev hit, att du tycker att det är svårt att koncentrera dig när du ska läsa själv. Nämn också att det inte finns någon diagnos eller liknade men att du ändå skulle vilja träffa specialpedagogen för att den ska kunna ge tips och kanske undersöka om det skulle kunna finnas någon diagnos eller läs- och skrivsvårighet. 

Din lärare är skyldig att ta detta på allvar och kommer att ta med sig det du säger till dina undervisande lärare så att de blir medvetna om situationen. Jag rekommenderar att du funderar lite på hur pass jobbigt det är att koncentrera sig på läsningen, är det lättare när det är mindre text? Skulle du klara av proven bättre om du kunde lyssna på frågorna? Det är frågor som dina lärare kommer att vilja veta mer kring. 

Detta leder ofta till något som kallas för ”utredning”. Det låter större än vad det är, det handlar helt enkelt om att dina lärare får beskriva för specialpedagog eller mentor hur de upplever att du har det med läsningen och koncentrationen. Det finns en del frågor som du ska svara på och en del frågor som din vårdnadshavare ska svara på. Allt går ut på att kartlägga och få en bild av dina behov.

Tycker du att det är jobbigt att prata om det här så är det en väldigt bra sak att ta upp på ett utvecklingssamtal, då finns ju vårdnadshavare också där och kan hjälpa till att förklara hur du har det med läsningen. 

Alla lärare på skolan vill ditt bästa och om de inte redan märkt att du tycker att läsningen är jobbig så måste du påtala det, när det är gjort är skolan skyldiga att göra det som de upplever är viktigast för dig. 

Jag hoppas att det ger dig guidning på vägen och lycka till!

Marie-Louise Morris
Legitimerad lärare

»Finns det olika slags studietekniker?«
Hej, många lärare pratar om hur viktigt det är att ha studieteknik. Men vad menas egentligen? Finns det olika slags tekniker, och vilka är de bästa i så fall? /Ivan, 15 år

Hej Ivan!

Det här är en riktigt bra fråga och jag tror att många elever får höra ordet studieteknik ofta trots att man inte känner sig helt säker på vad det egentligen innebär. Studieteknik handlar kort och gott om vilken teknik man använder sig av när man studerar. Med andra ord alltså – hur du ska plugga för att lära dig så mycket som möjligt. 

Det finns många olika tekniker att pröva och i slutändan handlar det om vilken teknik som passar dig bäst. Dessutom kan du träna och bli bättre på olika tekniker, ju mer du gör dem desto bättre blir du och plugget kommer att kännas enklare. Du har kanske hört att en del vill sitta ensamma när de pluggar och ha det helt tyst runtomkring sig medan andra föredrar att ha musik på i bakgrunden, det är helt enkelt olika från person till person. 

En av de bästa sakerna med att gå på högstadiet är att du vanligtvis har olika lärare i olika ämnen och det gör att du, utan att du kanske har tänkt på det, har möjlighet att utforska vad du föredrar. Fundera till exempel över vilka ämnen du tycker att du hänger med allra bäst i, vad gör läraren i dessa ämnen? Är det någonting i sättet läraren undervisar på som gör att du lär dig mer? Det kan vara saker som att en lärare använder mycket bilder i sina presentationer eller kanske att en lärare berättar mycket muntligt. 

Ibland dyker det upp ord i samband med att man pratar studieteknik som till exempel lärstil. Det är samma sak. Man pratar om olika lärstilar, att du lär dig auditivt, visuellt eller kinestetiskt. Det handlar om huruvida man föredrar att få lyssna, titta eller uppleva och känna det man ska försöka ta in. Det är såklart svårt för vilken tonåring som helst att svara på så jag brukar låta mina elever göra ett litet test och sen få reflektera över om det stämmer eller inte. Det testet går att hitta här.

Jag nämnde tidigare att det finns en hel del sätt att inhämta kunskap och lära sig på och det finns en fantastiskt bra guide på den här sidan. Serien består av fyra avsnitt fyllda med tips på hur man ska göra vid minnesträning, läsning och matematik. 

På min skola arbetar vi med studieteknik med hjälp av boken: ” Bli hjärnsmart – lär dig snabbare och bättre”, av Johan Rapp. Så varför inte tipsa dina lärare om den? 

För att sammanfatta så skulle jag säga att du alltid måste reflektera över hur du lär dig bäst. Om det har gått bra på ett prov, vad har det berott på? Dessutom måste du testa lite olika tekniker och utvärdera hur det går. I dina reflektioner kommer du till slut få reda på vilken studieteknik som passar dig bäst. 

Lycka till med studierna och att utforska din bästa teknik!

Marie-Louise Morris
Legitimerad lärare

»Det är många elever som inte vet vad de har för rättigheter«

Varför är du med här?
– Jag är väldigt intresserad av att stödja unga. Jag tycker att Psykologiguiden UNG är spännande och bra. Det är härligt att se att sajten låter ungas frågor styra, att den anpassas efter de ungas behov och att det finns så många bra svar. Sajten är ett bra sätt att närma sig unga på. 

Vad tänker du att du kan du bidra med?
– Jag är väl insatt i skolvardagen och tänker att jag kan bidra med sådant som rör skolan. Jag kan svara de elever som inte trivs i skolan och vad de kan göra åt det. Jag kan också besvara frågor som handlar om ungas stress, vilken studieteknik de kan ha nytta av samt att det första man alltid ska göra är att tala med sin mentor, på tu man hand, inte i klassrummet, och berätta hur man upplever det. 

Om mentorsrollen, vad är viktigast?
– Det viktigaste är att elever förstår och tror att mentorn jobbar för elevens bästa. Även om lärare ibland uppfattas som stressade ska det aldrig vara en anledning att inte söka mentorns hjälp. Elever ska ta för givet att mentorn är den person eleven ska kunna vända sig till vad det än är. Om relationen inte fungerar ska man som elev inte ge upp. Eleven har rätt till en mentor.

Du nämner elevers rättigheter, vet alla elever vilka dessa är?
– Nej, nej. Det är många elever som inte vet om vad de har för rättigheter. Skolan är till exempel skyldig att ha en arbetsmiljögrupp som går runt varje vecka, att det ska finnas skyddsombud och kamratstödjare som går runt och motarbetar mobbning och utanförskap. Många skolor slarvar också med klassråd. Här finns massor med kunskap att förmedla till elever. 

Skulle du själv arbeta med Psykologiguiden UNG i skolan?
– Absolut! Jag kommer absolut att använda den här sajten i skolan tillsammans med eleverna. Jag har visat andra lärare som också tycker att den är jättebra!