»Jag är icke-binär. Jag är queer. Det känns helt naturligt för mig«
Matilda Wurm // Som ung är det lätt att tappa bort sig i starka känslor. Det är inte konstigt. Kanske är det första gången du känner dig nedstämd eller har ångest. Många unga oroar sig över framtiden och kanske tänker du att dessa starka känslor aldrig kommer att gå över.
Det är heller inte alls konstigt.
Som ung har du ju inte gjort den erfarenheten tidigare, att svåra och starka känslor faktiskt går över. Då kan det vara skönt med en sajt som Psykologiguiden UNG där du kan få svar och information från folk med kunskap om det här. För mig känns det kul och viktigt att bidra med mina kunskaper.
Jag tycker det är jätteviktigt att få ett grepp om ungas hälsa i dag eftersom det ju påverkar hela den framtida generationen. Det låter kanske högtravande. Men det är under ungdomstiden vi människor bygger vår grund. Det är en tid då det händer väldigt mycket i en människas liv.
Jag är intresserad av minoritetsstress och hur den påverkar oss
Jag är psykolog och forskare. Min forskning och undervisning handlar främst om hälsopsykologi (fysisk smärta, stress, ångest) och om hbtq-psykologi. Vi har precis avslutat en stor datainsamling där vi följt ungdomar från att de är 13 till 18 år. Vi har kollat på psykisk hälsa, smärta och en rad olika faktorer för att se vad som händer under den här femårsperioden. Vi kan konstatera att det händer mycket – och att många problem börjar då.
Det som är bra med forskning är att vi med kunskap kan främja hälsa, men även förebygga psykisk ohälsa. Mitt forskningsintresse handlar mycket om att studera människor som inte följer normerna när det gäller sexualitet, könsidentitet, könsuttryck och relationsformer och ta reda på hur de mår. Vi kan se att hbtq-personer generellt sett är mer utsatta, de har mer stressorer än andra, har mer ångest.
Ju mer stressorer en människa utsätts för, desto större risk att utveckla psykisk ohälsa.
Jag är framför allt intresserad av minoritetsstress och hur den påverkar oss. Minoritetsstress drabbar alla som identifierar sig och/eller som identifieras av majoritetssamhället tillhöra en minoritet, inte bara hbtq-personer utan även samer, judar, romer, människor med olika funktionsvariationer, med flera.
Inom forskning talar man om tre former av minoritetsstress. Det finns studier som visar att de två första (nedan) påverkar depression, medan den tredje, internaliserad hbtq-fobi, har en direkt inverkan på suicidalitet.
- Att bli utsatt, ofta subtilt, med mikroaggressioner som ibland är svåra att sätta fingret på men som den som utsätts behöver hantera.
- Att vara orolig över att utsättas och hela tiden behöva vara redo att hantera omgivningens potentiella reaktioner: ”Vad händer om jag berättar att jag har en transerfarenhet?” eller ”Hur reagerar kompisarna på att jag är lesbisk?”
- Att själv internalisera en hbtq-fobi. Personen som utsätts övertar samhällets negativa inställning med tankar som: ”Allt skulle vara bättre om jag bara var hetero”
I dag behöver jag inte förklara värdet i att ha kunskap om hbtq och normkritik
När jag började plugga till psykolog 2006 var det ingen som talade om hbtq på utbildningen. Så jag började föreläsa om ämnet och varför det var så viktigt att psykologer lärde sig om hbtq. Sedan dess har det hänt jättemycket. I dag behöver jag inte försvara eller förklara värdet i att ha kunskap om hbtq och normkritik. Och för psykologstudenterna är det självklarhet att det finns med i undervisningen. Det finns även numera en kurs i hbtq för yrkesverksamma psykologer.
Det är jätteviktigt att psykologer har den här kunskapen. Jag tror inte att de här frågorna hade fått lika mycket utrymme här på universitetet om inte jag hade tagit tag i det. Det tror jag är ganska typiskt, att det är enstaka personer som måste driva frågorna. Så borde det inte vara.
Jag har själv erfarenhet av att tillhöra en minoritet. Jag identifierar mig inte som kvinna, inte heller som man. Några tilltalar mig som ”han”, andra som ”hon”. Att ”hen” inte har känts som mitt pronomen kanske visar på min ålder, eller mitt tyska ursprung? Det spelar ingen större roll. Jag är icke-binär. Jag är queer. Det känns helt naturligt för mig.
Matilda Wurm