Behöver du hjälp?

Rebecca Grudin

»Många av våra problem uppstår när vi inte accepterar våra känslor«

Namn: Rebecca Grudin

Ålder: 36 år

Är: Legitimerad psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet och Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum i Stockholm

Bor: I Stockholm, uppvuxen i Skåne

Jobbar med: Forskar om internetförmedlad behandling för ungdomar med depression.

Gillar att göra på fritiden: Vara i naturen, klättra och umgås med vänner och familj.

Därför psykolog: Jag sökte mig till psykologi för att jag tyckte att det var så spännande att förstå mer om människan. Varför beter vi oss som vi gör? Vad är känslor och hur fungerar de?

Varför Psykologiguiden UNG: Det känns väldigt roligt att vara med och bidra till den här sajten. För mig är det ett sätt att nå ut till unga med kunskap om psykologi och psykisk ohälsa.

Min drivkraft: Jag vill jobba med saker som spelar roll för unga människors hälsa och livskvalitet och som bidrar till förbättringar som håller i sig över tid, och som kanske till och med gör skillnad för resten av deras liv.

Rebecca Grudin om sin egen bakgrund

Rebecca Grudin svarar på frågor

»Hur ska jag bli bättre på att organisera allt?«
Hej! Jag skulle vilja ha tips på hur jag ska bli bättre på att organisera mig! Jag går i 2:an på gymnasiet och det är sjukt mycket att göra och så många olika ämnen. Det är så svårt att hålla koll på alla prov och inlämningar. Jag vill gärna bli bättre! Har du några tips? /Gustav, 17 år

Hej Gustav!

Jag förstår att det är stressigt andra året på gymnasiet! Toppen att du vill lära dig mer om hur man pluggar på bästa sätt.

Här kommer några tips från mig:

  • Gör en veckoplanering t.ex. på fredagen inför kommande vecka. Vad behöver du bli klar med under kommande vecka (en inlämningsuppgift, förbereda dig inför ett prov, etc) och planera in tid för när du ska göra detta.
  • Utvärdera hur det gått varje kväll. Kunde du följa din planering? Ja, grattis! Om nej, fundera på vad som hände istället och vad du behöver ändra på.
  • Se till att du är ostörd när du pluggar. Sätt mobilen på ljudlöst, stäng av notiser och lägg åt sidan och sitt i en lugn miljö.
  • För att jobba effektivt, jobba i kortare pass med regelbundna pauser. Plugga helt ostört i 45 minuter, och ta sen en paus på 15 minuter och börja sen om.
  • Ge dig själv bra förutsättningar att plugga genom att få in tillräckligt med sömn, fysisk aktivitet och roliga saker i din vardag. Planera gärna in det också i din veckoplanering.
  • Gör en sak i taget. När det är mycket samtidigt, är det lätt hänt att man börjar försöka lösa allt på en gång. Men det klarar inte hjärnan! Ta istället ett ämne eller en uppgift i taget.

Hoppas du vill pröva dessa tips! Och tveka inte att vända dig till elevhälsan på din skola om du vill lära dig mer om studieteknik. Lycka till!

Allt gott!

Rebecca Grudin
Legitimerad psykolog

»Vad är höstdepression?«
Hej! Jag undrar vad höstdepression är? Är det någon skillnad mellan depression och höstdepression? Finns det också sommardepression, vårdepression och vinterdepression? /Harry, 19 år

Hej Harry!

Tack för din fråga!

Det finns en typ av depression som kallas årstidsbunden depression. Den drabbade får då återkommande perioder av nedstämdhet som dyker upp vid årstidsväxlingar. Vanligast är att drabbas när vi går från de ljusare årstiderna till de mörkare, på senhöst eller vintern och att depressionen går över till våren. Det brukar då kallas ”vinterdepression”.

Men årstidsbunden depression kan även för en del starta på våren eller sommaren. Kriterierna är i övrigt samma som för en vanlig depression, det vill säga att man känt sig nedstämd, eller lättirriterad, och/eller tappat intresset för sådant man brukar tycka om. Det ska även ha funnits ytterligare ett antal depressiva tankar och känslor, såsom minskad aptit/ökad aptit, sömnrubbningar, svårt att koncentrera sig och tankar om att man är dålig. Detta ska också ha pågått i minst två veckor.

Exakt vad som orsakar årstidsbundna depressioner är inte helt och hållet klarlagt, men de flesta teorier handlar om att man får för lite solljus på hösten och vintern. Det i sin tur gör att den del av hjärnan som kallas hypotalamus inte fungerar helt som den brukar, vilket påverkar en rad hormoner i kroppen. Bland annat tillverkar man mer melatonin än vanligt (sömnighetshormon).

De som drabbas av årstidsbundna depressioner kanske har en genetisk sårbarhet för att påverkas negativt av minskat dagsljus, men som sagt så vet man inte helt säkert.

Värt att nämna kan vara att man inom vetenskapen inte verkar helt överens om huruvida årstidsbundna depressioner verkligen existerar, och om det är något annat än vanlig depression. Det verkar handla om att man inte är överens om hur man ska definiera begreppet, och hur man ska ta reda på om det faktiskt är så att en del av befolkningen blir deprimerade vid årstidsväxlingar.

Spännande, och ett ämne som det går att fördjupa sig i!

Bästa hälsningar,

Rebecca Grudin
Legitimerad psykolog

»Hur hjälper jag en kompis med ångest?«
Hej, jag har en kompis som ofta har ångest och får panikattacker. Jag undrar hur jag bäst ska bemöta henne för att hjälpa henne på bästa sätt? Jag tycker att det är jättesvårt att veta vad jag ska göra och känner mig otillräcklig och som en dålig vän. Tacksam för konkreta tips! /Ali, 16 år

Hej Ali,

Det är ofta jättejobbigt att se någon man tycker om må dåligt, och känslor av otillräcklighet som du sätter ord på är vanliga. Det finns ändå några saker som du som vän kan pröva att göra.

Du vill veta hur du bäst ska bemöta henne när hon får ångest och panikattacker. Mitt tips är att prata med henne i en lugn situation och när ni har bra kontakt. Fråga henne om hon har några tankar kring hur du kan vara ett stöd när det är som jobbigast för henne. Säg att du vill kunna stötta henne på ett bra sätt när hon får ångest, men att du undrar hur. Finns det något du kan göra innan det brukar hända? Under tiden det händer eller kanske efteråt? Är det att sitta bredvid henne, och hålla om henne en stund? Eller påminna henne om att det är jobbigt just nu men kommer gå över efter en stund?

Det andra jag funderar över är om din vän har kontakt med någon psykolog eller psykoterapeut för sina besvär? Om inte, så kan du som vän stötta henne att söka hjälp. Nu vet jag inte hur det är för er, men det är vanligt att det är svårt att få någon annan att inse att hen har problem, eller att våga söka hjälp. Att övertala den andre brukar inte funka, utan kan tvärtom låsa eller få den andre att vända sig ifrån dig.

Istället är det värdefullt att orka lyssna. Du kan även uttrycka din oro: ”Jag är orolig för hur du mår och vill att du ska må bättre. Jag hjälper dig gärna att söka hjälp”. Du kan till exempel erbjuda att följa med till skolkuratorn eller skolpsykolog som ett första steg. Eller vänta utanför om hon inte vill att du är med.

Psykologisk behandling för besvär med ångest handlar om att lära sig om vad ångest är, vilken typ av ångestbesvär man själv har och vad ens egen ångest beror på. Det finns olika typer av ångestbesvär så det är också viktigt att utreda vilken typ man själv har.

Vanliga exempel på ångest är:

  • Social fobi, då man är rädd för att göra bort sig eller hamna i fokus
  • Tvångssyndrom, där tankar upplevs som skrämmande, t.ex. tankar om att man är smutsig, att man ska smitta någon eller orsaka en olycka
  • Paniksyndrom, där det är själva ångesten i sig som man känner skräck inför.

Gemensamt för alla ångestbesvär är att man försöker undvika tanken, känslan eller situationen som väcker obehaget. Man kan också ha små trick för sig, så kallade säkerhetsbeteenden. Så i t.ex sociala situationer undviker man att prata. Om man är rädd för att få panikattacker ser man kanske till att undvika trånga platser. Och det här funkar, det gör att det jobbiga försvinner eller minskar lite. Problemet är att man inte lär sig att hantera ångesten, att den faktiskt går över av sig själv om man väntar ut den. När man undviker, så finns rädslan kvar och tenderar att bli större.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandling som visat sig mest effektiv för att behandla ångest. I KBT vill man bryta onda spiraler som ångesten får oss att hamna i. Man får lära sig att närma sig det man är rädd för, istället för att undvika.

Detta är förstås superjobbigt, mer obehag, ännu fler katastroftankar. Men på sikt får man mer erfarenheter, lär sig och blir lite modigare, säkrare och starkare. Och ångesten kommer att minska. En stegvis process, går inte på ett kick.

Du som vän kan inte vara terapeut, men du kanske kan berätta att det finns effektiv hjälp och erbjuda henne stöd och hjälp att söka hjälp. När din vän lär sig mer om sina besvär, kan hon också bättre berätta för dig hur du kan vara ett stöd i de jobbiga lägena.

Önskar er lycka till!

Rebecca Grudin
Legitimerad psykolog

»Att vara psykolog är ett privilegium«

Rebecca Grudin // Vad är känslor? Varför har vi känslor? Det är frågor som jag tycker är superintressanta. Jag tycker också att det väldigt spännande att fundera över skillnaden mellan att vara nere och deprimerad. Liksom skillnaden mellan att vara orolig, fundersam, ängslig och att ha ångest. Detta är också supersvåra frågor!

Jag tänker att många av våra problem uppstår när vi inte accepterar våra känslor, när vi ser dem som onormala, som problem. Om vi inte tolererar våra känslor kanske vi tar till strategier som inte hjälper, eller till och med är destruktiva. Och om vi gör det behöver vi öva på att tillgodose våra egna behov och hitta andra sätt som fungerar bättre för oss. En stor del av psykologisk behandling går just ut på att lära oss och upptäcka att känslor, både de som är jobbiga och de som är härliga, är normala och finns till för att hjälpa oss.

Det ger väldigt mycket tillbaka att få möjlighet att hjälpa andra

Jag har arbetat i många år med barn och unga med olika slag av psykisk ohälsa. Just nu ingår jag i en forskargrupp som vill bidra till att fler barn och ungdomar kan få tillgång till psykologisk behandling snabbt och enkelt, genom att ta fram och pröva att ge behandling via internet. Hittills har gruppen forskat på internetbehandling för barn och ungdomar med olika typer av ångestbesvär, problem med magen och självskadebeteende. I min forskning har vi tagit fram en internetbehandlingsmetod för ungdomar med lindrig till medelsvår depression.

Som psykolog får jag komma in i andras liv en kort stund, och försöka bidra till skillnad till det bättre. Det ger väldigt mycket tillbaka att få möjlighet att hjälpa andra. Det innebär också ständig utveckling, som person och som professionell och det gillar verkligen jag.

Hjälp i tid för psykisk ohälsa kan påverka resten av livet i en positiv riktning

I dag när psykisk ohälsa bland unga seglar upp som ett allt större problem och depression blir allt vanligare, känns det extra viktigt att nå ut med kunskap om psykologi och psykisk ohälsa. För många unga söker inte och får heller inte hjälp i tid. Hjälp i tid för psykisk ohälsa kan påverka resten av livet i en positiv riktning.

Därför känns det väldigt spännande att få vara med om att göra den här sajten och bidra till att sprida kunskap om vad unga kan göra för att må bra och ha ett välfungerande liv. Att den görs i samarbete med Sveriges Psykologförbund, Sveriges Elevkår och Lärarnas Riksförbund innebär att det är en seriös och angelägen satsning – och viktigast av allt – att den utgår från vad unga vill.

Jag kan inte nog upprepa: Det är lätt att känna sig dålig, misslyckad och ensam när man mår dåligt. Men kom ihåg, det är vanligare än du tror. Du är inte ensam. Sök hjälp, om du behöver. Det finns bra behandlingsmetoder, som faktiskt hjälper.

Rebecca Grudin