Behöver du hjälp?

Simon Sandström

»Skolan är viktig, men skolan är inte allt«

Namn: Simon Sandström

Ålder: 37 år

Bor: i Älta, Nacka utanför Stockholm

Familj: Gift, tre döttrar

Jobbar som: Legitimerad lärare i tio år, men jobbat inom skolan sedan 2002, de senaste två åren som biträdande huvudskyddsombud/föreningsombud för Lärarnas Riksförbund

Gillar att göra på fritiden: Fotboll, skidåkning, arbeta med jämställdhetsfrågor, är lagledare för ett flicklag. 

Därför lärare: Att se barn lära sig och utvecklas är otroligt inspirerande och glädjande. Att få vara en väldigt viktig del i en människas liv är ett ärofyllt uppdrag. De lärare som barn har som unga kan vara avgörande för deras framtid. 

Varför Psykologiguiden UNG: Jag vill bidra till att hjälpa och stötta elever som har det svårt och som inte blir sedda.

Bästa egenskap: Att bygga relationer till mina elever, att inspirera och att göra ämnena roliga. Jag är bra på att sprida glädje, även bland kollegor. 

Simon Sandström berättar mer

Simon Sandström svarar på frågor

»Jag kommer inte in i min klass«
Hej, jag går första året på gymnasiet och började en termin senare än alla andra för att jag hade valt fel skola från början. Först kändes det bra i klassen, alla var snälla och så, men ganska snart förstod jag att alla andra kände varandra superbra. Har inte skolan ett ansvar att få ihop klassen så att ingen ska känna sig utanför? Eller är det så att om man missar första terminen så är det kört att bli en självklar del av klassen? /Elias, 16 år

Hej Elias

Jag förstår att det är jobbigt att känna sig utanför. Det är tufft att komma in i en ny klass där olika vänskapskonstellationer redan bildats. Det kräver både styrka och mod att våga ta kontakt och aktivt försöka bli en del av den nya gruppen.

Jag tolkar din fråga som att du påverkas psykiskt av detta, att du känner dig nedstämd på grund av din sociala situation. Gymnasieskolan har enligt läroplanen ett övergripande uppdrag att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. De ska arbeta systematiskt för att undvika psykisk och fysisk ohälsa.

På din skola ska det finnas en elevhälsa. Där ska du ges möjlighet att få samtala kring dina känslor. Elevhälsan ska enligt skollagen (2 kap 25§):

  • Omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
  • Ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
  • Vara förebyggande och hälsofrämjande.
  • Stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Till skillnad från den obligatoriska grundskolan kan du inte förvänta dig att lärare eller andra vuxna i gymnasieskolan ska ta tag i och försöka styra upp dina vänskapsrelationer. Här har du ett eget ansvar att söka kontakt med dina klasskamrater och ta initiativ till socialt umgänge.

Men om någon i din klass eller i skolan är elak mot dig och du känner att du blir utfryst, då är det dock en annan situation. Blir du utsatt för trakasserier och mobbning ska du omgående kontakta lärare, skolkurator eller rektor. De är skyldiga att genast utreda situationen och sätta in åtgärder.

Skolverkets hemsida kan du läsa mer om vilka krav som ställs på huvudmannen (rektorn) på din skola, men också vilka rättigheter och skyldigheter eleverna själva har.

Här kan du läsa mer:

Bli vän med dig själv

Den känslostyrda tonårshjärnan

“Min blyghet hindrar mig från att få vänner”

Vänlig hälsning

Simon Sandström
Legitimerad lärare

»Coronan drar ner mina betyg!«
Jag har ett jätteproblem! Så fort man har minsta förkylningssymtom så måste man vara hemma från skolan. Jag ligger efter i så många ämnen på grund av restriktionerna. Coronan drar ner mina betyg! Det är så stressande! Varför kan inte skolan fixa så att vi elever som har symtom kan följa undervisningen på distans? Det är ju inte vi elever som inte vill gå till skolan, vi får ju inte så fort vi har minsta lilla ont i halsen. Och det får man ju hela tiden den här årstiden. /Kim, 15 år

Hej Kim!

Jag förstår din frustration, det är naturligt att du känner dig stressad. Många delar din frustration, framför allt i dessa covidtider.

Om undervisningen är bestämd att vara i skolan, kan det bli problematiskt för läraren att samtidigt erbjuda digital undervisning. Då dessa två sätt att undervisa skiljer sig åt och kräver olika slags planering, kommer läraren behöva planera dubbelt utifrån vilka som är på plats och vilka som är hemma. Detta är tidskrävande och kan ta tid från eleverna.

Det finns också en risk att många elever som egentligen kan vara på plats i skolan väljer att vara hemma. Man har sett att denna slags undervisning missgynnar vissa elever.

Därav bör det ha gjorts risk- och konsekvensanalyser kring detta på din skola där man kommit fram till att det bästa är att inte erbjuda fysisk undervisning och distansundervisning samtidigt. Alltså att man har sett över vad som är bäst för eleverna i stort.

Men det är samtidigt skolans skyldighet att ge dig den hjälp du behöver för att kunna nå målen, detta även fast du tvingas arbeta hemifrån på grund av sjukdom.

Jag rekommenderar att du tar ett samtal med dina lärare om detta för att ni gemensamt ska kunna hitta en bra lösning där du inte ska behöva känna denna stress. Får du inte den hjälp/det stöd du behöver bör du samtala med någon närstående som kan kontakta ledningen på skolan för att få svar på hur de arbetar med att alla elever ska kunna nå målen trots att de tvingas till att arbeta hemifrån.

Här kan du läsa mer om skolans stöd under pandemin

Här kan du läsa mer om skolans ansvar och covid-19-regler

Jag hoppas det löser sig för dig!

Simon Sandström
Legitimerad lärare

»Vad gör elevskyddsombud, och tar det mycket tid?«
Hej! Jag funderar på att gå med i elevrådet och kanske också bli elevskyddsombud på min skola. Vad gör elevskyddsombud och tar det mycket tid? Jag vill gärna engagera mig, men vill inte att det ska gå ut över betygen. /Svante, 14 år

Hej! 

Vad roligt att du är intresserad av elevskyddsombudsrollen. Som elevskyddsombud har du en mycket viktig roll på din skola. 

På högstadiet har eleverna rätt att utse två elevskyddsombud per årskurs. Du blir som elevskyddsombud en länk mellan eleverna, lärarna och skolledningen där ni samverkar kring arbetsmiljöfrågor. Detta kan till exempel handla om att det är för hög ljudnivå i klassrummen, att det luktar illa i omklädningsrummet eller att tiden är för knapp för att hinna äta lunch. 

Som elevskyddsombud ska du bland annat vara med på skyddsronder och delta i planering av ombyggnad på skolan. Du ska också delta om Arbetsmiljöverket kommer på inspektion. 

Klassrådet är ett viktigt forum för dig som elevskyddsombud, det är från dessa forum du kan samla in synpunkter från eleverna på skolan som du sedan tar med dig till rektor. Det är viktigt att du får tid till att träffa rektor där du kan framföra elevernas åsikter kring arbetsmiljön. Rektorn är också ansvarig för din elevskyddsombudsutbildning som du ska erbjudas så fort du tillträder. 

Det är också viktigt att du får tid till att träffa personalens skyddsombud, ni har troligtvis många gemensamma frågor som ni kan diskutera. 

Ett uppdrag som elevskyddsombud ska inte behöva ta så mycket tid att det går ut över dina betyg. Det är snarare en god erfarenhet att ha med sig. Det finns inte några regler kring hur lång en mandatperiod för elevskyddsombud ska vara. Känner du att uppdraget skulle påverka ditt skolarbete negativt, att det tar för mycket tid och energi, då meddelar du skolledning och elevråd. Det är inget tvingande uppdrag. 

Med det sagt finns det inte heller regler om hur valet av elevskyddsombud ska gå till. Skolan kan ha en egen policy sedan tidigare eller så bestämmer ni det själva. Ett alternativ är att använda elevrådet för val av ombud. Information om elevskyddsombudsuppdraget hittar du på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Vänliga hälsningar
Simon Sandström
Legitimerad lärare

»Har inte lärarna ansvar att stoppa mobbning?«
Hej, jag vet en som blir mobbad i min skola, men det är ingen som gör någonting. Lärarna verkar inte bry sig, eller så ser de inte vad som händer. Jag tycker det är jättejobbigt att ingen gör något. Har inte lärarna ansvar att stoppa mobbning? /Felicia, 15 år

Hej Felicia!

Vad bra att du uppmärksammar detta och engagerar dig för en medmänniska som har det svårt. Det är en väldigt fin egenskap som du ska bära med dig hela livet. 

Det finns i Sverige två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier: Skollagen och Diskrimineringslagen. Kränkande behandling kan te sig i flera olika former, dels genom exempelvis kränkande kommentarer om utseendet, utfrysning, dels genom fysisk misshandel i form av slag eller knuffar. 

Lärarna på din skola måste, enligt Skollagen (6 kapitlet 10 §), skyndsamt anmäla mobbningen/kränkningen. Anmälan ska av läraren göras till rektor på skolan som i sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen. Med huvudmannen menas den kommunala förvaltningen som har ansvar för skolan, alltså rektorns chefer. På fristående skolor är det styrelsen som är huvudmannen.

Skyldigheten att anmäla gäller oberoende av hur läraren får reda på mobbningen/kränkningen. Kanske är det som du säger, att lärarna faktiskt inte sett vad som sker. Det är viktigt att du tar kontakt med en lärare eller någon i ledningen på skolan som du känner förtroende för och berättar vad du sett och hur du upplever situationen. 

Du mår ju också dåligt av detta, det är också viktigt att du framför även det. Dina känslor är också viktiga. Läraren är, med hänvisning till det jag skrev ovan, skyldig att anmäla vidare det du har berättat. 

Rektorn, som är ytterst ansvarig för att ingen mobbning/kränkningar ska förekomma på skolan, måste sedan skyndsamt utreda vad som har hänt och vidta åtgärder som leder till att kränkningen/mobbningen upphör. Skolan ska också redan ha en plan mot kränkande behandling som ska gås igenom varje år. 

Här kan du läsa mer om diskriminering och diskrimineringsgrunderna: www.do.se

Lycka till!

Vänliga hälsningar
Simon Sandström
Legitimerad lärare

»Finns det läxhjälp som är gratis?«
Hej, jag har en fråga om läxhjälp. Jag har ingen hemma som kan hjälpa mig och vi har inte råd med en ”study-buddy”, så det är ganska svårt för mig att hinna med alla läxor och prov. Finns det läxhjälp som är gratis? Jag har hört att skolan ska erbjuda läxhjälp, men när jag frågar om det, så säger min lärare att det ska finnas någon tid i veckan för det, men jag har aldrig förstått var och när den är. Jag känner mig också lite dum att fråga igen, därför undrar jag om det finns läxhjälp och vad jag ska göra för att få hjälp? /Abbe, 14 år

Hej Abbe! 

Vad bra att du tar ansvar för dina studier genom att vända dig till oss med denna fråga. 

Det är upp till varje skola att avgöra om de vill arbeta med läxor som en del i undervisningen. Rektor och lärare tar beslut om detta. Om en skola väljer att ge läxor behöver de förberedas, förklaras och sedan följas upp noggrant. Det är dock inte obligatoriskt att erbjuda läxhjälp. 

Regeringen beslutade 2016 att skolhuvudmän kan ansöka om medel för att kunna erbjuda gratis läxhjälp till elever i grundskolan. Skolhuvudmannen är kommunen där skolan ligger. För en friskola är styrelsen huvudman. Du finner information på www.regeringen.se och www.skolverket.se. 

Du ska absolut fråga om läxhjälp igen då din lärare sagt att det finns en tid utsatt för det. Det är inget att känna sig dum över, snarare tvärt om. Du tar genom att fråga en andra gång ansvar för dina egna studier. Det finns inga fel i det. 

Om du inte frågar riskerar du ju att inte få den hjälp du behöver för att nå målen. Dina lärare vill också att du ska nå målen, det är deras arbete att se till att du klarar det. Du gör även dem en tjänst i att fråga en extra gång, så tveka inte. 

Röda Korset erbjuder gratis läxhjälp som leds av volontärer och erbjuds på bibliotek, skolor eller egna mötesplatser. Deras läxhjälp leds av volontärer som lyssnar, förklarar uppgifter och sammanhang samt visar var du själv kan söka information och fakta. Hjälpen handlar dock inte om specifika ämneskunskaper. Information finns på Röda Korset.

Vänliga hälsningar
Simon Sandström
Legitimerad lärare

»Viktigt att lyfta elevens ansvar!«

Varför vill du vara med på Psykologiguiden UNG?
– Jag vill bidra till att hjälpa och stödja elever som har det svårt och som inte blir sedda. Det är väldigt vanligt att elever är stressade i dag och att det hör ihop med skolan. Ofta hör det ihop med betygsstress, vilket inte är konstigt med det komplexa betygssystem som finns. Det är jätteviktigt att hitta en bra balans. Ibland måste man hjälpa elever att hitta den balansen. Den här sajten kan bidra med det. Skolan är viktig, men skolan är inte allt.

Vad kan du som lärare bidra med?
– Jag kan utifrån ett lärarperspektiv och som huvudskyddsombud bidra till att hjälpa elever hur man kan lägga upp studier för att må bra, att hitta en bra balans. Jag kan också bidra med den kunskap jag har om elevers arbetsmiljö kopplade till arbetsmiljölagen, arbetsgivarens ansvar, lärares skyldigheter, elevers rättigheter – men också elevers skyldigheter.

Hur ser du på elevens skyldigheter?
– Jag tycker det är viktigt att lyfta elevens ansvar för sina studier, att våga säga till när man inte förstår. Man kanske inte vågar räcka upp handen i klassrummet. Men då behöver eleven berätta för läraren efteråt. Vågar hen inte tala med läraren, tala med vårdnadshavaren som i sin tur kan tala med läraren. Om läraren inte vet om att eleven inte förstått kan läraren heller inte hjälpa. Därför är det så viktigt att eleven säger till om hen inte förstår! Varje elev måste veta att alla elever har rätt att få rätt stöd. Om läraren inte lyssnar gör läraren inte sitt jobb. Det är lärarens huvuduppdrag att hjälpa varje elev utifrån elevens förutsättningar.

Hur kan lärare stötta elever att ta detta ansvar?
– Grunden är att bygga bra relationer. I dagens läge med stora klasser är det svårt för många lärare att ha den tiden. Många elever glöms faktiskt bort, inte minst socialt sett. Men lärare måste försöka hitta tiden, det är otroligt viktigt att läraren ser alla elever. Ytterst är det arbetsgivarens ansvar och skyldighet att skapa förutsättningar så att lärare kan göra sitt jobb, ämnesmässigt och socialt. 

Nämn en lärdom som du har stor nytta av?
– Som lärare får man inte vara så stolt. Man måste kunna backa om man gjort något fel, erkänna och be eleven om ursäkt. Alla har sina brister, jag har varit idrottslärare, brusat upp och bett om ursäkt, och det har alltid blivit bra efteråt. Det är viktigt att kunna vara öppna med varandra. Det gäller att skapa relationer som kan hantera även konflikter.